Långsinthet är inte min grej.

Idag är en sån dag där jag känner att jag vill göra mig fin och känna mig speciell. Men det verkar ju inte precis bli så som jag tänkt mig. Jag har klätt upp mig i klänning, sminkat mig fint och sitter nu på verandan och har ordnat manikyr och pedikyr tillsammans med ett glas vitt för att få lite egentid medan min sambo gör salladen inför kvällens grill och födelsedagsfirande. Men mitt i allt detta så är han så avsevärt sur! Allt för att han tidigare i eftermiddag inför sin moster och morbror sa något dumt som jag reagerade på som han sa på svenska så jag slog till han lite lätt bara för att markera att de där var inte okej och så sa jag med i en skämtsam ton. Jag tänkte inte mer på de utan fortsatte som vanligt och hjälpte hans moster med att hugga ner grenar från en nersågad björk med yxa. Varmt blev de och svetten rann... men de gjordes och sedan när jag bad han om vatten så märkte jag att han var sur så jag frågade rätt ut vad de var och först förnekade han allt men efter utfrågning kom de ut att han var sur på mig för att jag drämst till honom, hårt enligt hans mening och sa med en vass underton att du vet vad jag tycker om sånt. Själv höjde jag bara på ögonbrynen och sa: seriöst!? Går du och tjurar för de än?? ( typ två timmar senare än händelsen inträffade) och de gjorde han. jag blir så less på sånt! Jag kan verkligen inte med långsinthet och speciellt inte över en händelse som jag själv tolkat som ett retsamt sätt att hämnas på... Han kommer säkert tjura flera dagar så visst låt gå för hans del jag tänker då inte uppmuntra honom med min uppmärksamhet och frågor. Vill han ha de så här så ska han också få det såhär och de utan att jag tänker visa vad jag tycker om sånt här, och han vet innerst inne mycket väl vad jag står i denna punkten. Nu dags för grill och födelsedagsfirande men jag tänker sitta här och sippa på mitt vita vin medan nagellacket torkar. Frågan är om sambon hämtar mig när maten är klar...?

Studerande helg

Denna helgen var tanken att jag skulle ägna åt studierna. Har fokus på det som händer i skolan, men samtidigt börjar det märkas att jag snart har studerat klart. Tiden går fort mina vänner, som han på reklamen säger om tiden som förändras över åren som går. Visst för den det, och ibland undrar jag vad som händer med tiden. Vad gör vi av den tiden som vi har? Tar vi vara på den? Kan vi ta vara på den bättre än vi gör? Ibland tror jag vi kan det, men samtidigt så har vi olika dagar där humöret växlar, pga. omgivningsfaktorer och ens egna välbefinnande. Ikväll är en sån kväll för mig. En kväll där jag gärna sitter och funderar över allting som hänt den senaste tiden. Det har varit intensivt i omgivningen, en ständig karusell i rullning. Det känns inte som att jag har hunnit återhämta mig, känns som om jag hela tiden är på helspänn, i hopp om att något ska hända och samtidigt i fasa för att något ska hända. Ikväll är det dags för vin igen... och min erfarenhet säger att de kommer börja bråka igen. Säg inte att de gör de., skulle verkligen inte orka med det just nu. Blanda inte in mig i de ni pratar om. Men hittills verkar det lugnt, men det är så mycket prat och viskningar om huset. Att de ska säljas, att de ska flytta ihop i en lägenhet? Nyss skulle de ju skilja sig? Vad händer?? Det känns verkligen som att jag har missat något här. Visserligen har jag varit mycket hos min pojkvän nu, men det är något jag är mer än gärna. Jag trivs där. Jag känner mig välkommen, jag känner mig glad. Jag är mig själv. Idag var jag på stan och kikade igen, och det slutade med att jag kom hem med ett par shorts och ett par tighs. Tidigare idag var jag hos mormor och morfar, alltid lika mysigt att komma ner dit, dock var det stressigt för att min kära syster skulle iväg ikväll. Annars hade jag gärna stannat där längre, hunnit landa lite och vara mig själv åter igen. Det känns inte som att jag är det när jag är hemma. Ingen frågar hur det är med mig. Nu står pappa och fotar mamma med vinglaset i handen igen och hunden ligger och myser i soffan. Inget snack om att ta familjebilder, nej de ska bara vara dom. Så som det alltid har varit. Det är först nu som jag har börjat uppleva detta, innan brydde jag mig inte ens om det. Men jag såg det inte så som jag gör det nu. Nu ser jag bara detta, ett stort svek. Är vi en familj? När tog vi senast en gemensam bild? Med hunden inkluderad? Det känns som om tiden försvinner iväg, men ingen bryr sig. Alla är så inne i sitt, ingenting blir bättre här. Tankarna får mig att gråta, vad är det som är så fel med oss? Jag orkar inte med att ha det så här! Men nämner jag något om det så blir det som att det ligger i luften; Ja, vi måste göra det, vi får se när vi kan få tid. Sen är det pratet om att de är äldre nu. Barnen är stora och klarar sig själva, de borde flytta ut. Detta är också något som väcker stor frustration. Jag vill verkligen flytta! Jag vill ha egen lägenhet! Men utbudet är inte speciellt stort och priserna är skyhöga vad gäller hyra och alla andra kostnader som tillkommer! Jag vill inte bo var som helst heller, men detta är något som jag också snart ska ta tag i, när det finns tid. Igår såg jag och min älskling på massa bilder och filmer från Kroatien. Jag är helt förälskad i stället, dit är min nästa semesterdestination! Dit vill jag åka! Tänk att få uppleva vacker natur, fina solnedgångar med den man älskar, god mat och vin/drinkar och strand och sol! Plus uteserveringar självklart och nöjesliv! Inte för långt bort ändå, men alldeles underbart! Jag längtar redan dit! Jag ska verkligen försöka spara pengar från och med sommaren nu när jag ÄNTLIGEN ska börja arbeta som riktig sjuksköterska! Ser fram emot det. Nu ska jag pyssla med lite annat, men uppdaterar mig snart igen på denna sidan! Ciao! :*

Reflektion över vardagen

Ibland behöver jag bara skriva av mig. Bara få ur mig de jag känner. Det är inte alltid som behovet finns men idag gör det de. Jag blir så frustrerad på människor som lämnar över saker på mig. Exempelvis om en person har mycket planerat så ska jag ta över de uppgifter som inte är färdiga för att den ska göra annat så den kan komma iväg sen. Men herregud då får man väl börja i andra änden?? jag har saker som jag också vill göra men som jag inte kan för att jag är fast utan bil och möjlighet att själv köra dit jag vill. Tack och lov så har jag egen bil på hemmaplan samt körkort så det är verkligen en frihet. Annars hade jag blivit helt galen tror jag. Jag njuter annars av tiden med ledighet och familj, de kan jag inte säga något annat om. Men jag kan inte med när folk ska bestämma över huvudet på mig och säga vad jag ska göra. Jag vet ju att det inte är illa menat men det blir en låsning i huvudet för mig. Jag får en känsla av att bli inlåst och de ger mig panik och frustration! Låt mig ha min frihet och möjligheten att göra det jag vill. Det är sån jag är som person. Jag kan inte med auktoritära personer, det går inte alls för sig! Jag är en person med egen vilja och en person med stort behov av eget utrymme och tid. Jag behöver det för att fungera som jag ska så bränn inte mina broar, det leder bara till ännu mer bångstyrighet och frustration från min sida.

Lördag 21 november 2015

Jag är så tacksam! För att jag har dig min älskling. Du och jag är som gjorda för varandra. Jag inser det mer och mer för varje dag som går. Visst har vi stunder då vi tjafsar och gnabbas om småsaker men du är den jag vänder mig till när jag behöver tröst och tid. Du är den finaste. Den mest ärliga och omtänksamma man jag vet, du är min. Det är dig jag drömmer om. Undrar över, när ska jag få frågan om jag vill gifta mig med dig? När vi ska bestämma oss för att försöka skaffa barn? Jag längtar så... Jag drömmer om det allt oftare, ser olika scenarion framför mig, men det är med dig jag ser dem. Jag såg den sista delen av hunger games häromdagen med några tjejkompisar och i den sista scenen grät. Jag och såg oss framför mig. Jag som ammar den minsta ute på ängen där vi har picknick och du som leker med den äldre av barnen och det är en ren och skär glädje. Inga konstigheter, bara glädje och njutning. Jag längtar så tills jag får säga att jag är gravid, tills jag får visa upp den allt mer putande magen för min familj och mina vänner. Längtan är stor och blir större men jag är så glad att jag har dig min fina älskling. Pricken över i:et hade varit att ha svärmor här men den jävla cancern tog henne men jag måste erkänna att jag saknar henne så! Jag hoppas hon har det bra där hon är nu. Men du ska veta svärmor att jag alltid har dig här hos mig. Jag känner din närvaro och minns dina ord, och jag ska alltid bära med mig minnet av dig!

söndag kväll

Min kära syster kom precis med det ultimata förslaget; att gå igenom en detox! Att jag inte tänkt på det innan. Det kanske är det jag behöver göra? Rensa kroppen från alla gifter och vätska som man samlar på sig? Det kanske gör att jag inte känner mig lika trött och stressad som jag annars gör i vardagen? Detta ska jag börja med när jag flyttar in i min nya lägenhet i september. Fasen vad gutt!

söndag 18 augusti

Ledig helg! Välbehövligt! Igår var det fest för hel slanten. Började hemma i lägenheten med en tjejkompis och syster. Åt pizza och dippade grönsaksstavar i god ostsås med gott vin och cider till de. Timmarna gick och vi hade riktigt trevligt med tjejspel och skvaller... ;) Sen bar de av inåt stan och kvällen avslutades med att vi hamnade på Harrys och dansade hela kvällen lång. Tack alla inblandade för en trevlig kväll! Det får cvi göra om! :)

mot Karlskrona

Karlskrona! Here we come! Shopping. .. åh jag älskar shopping. Hoppas bara jag år den tid jag vill så jag kan strosa runt i affärerna och njuta av alla nyheter som kommit in... det värsta som finns är när man har planerat för att shoppa och när man väl är där så stressar man bara. Då blir de ingen känsla i shoppingen. Då upplevs allt bara som jobbigt, krångligt och omständigt.Men nu är vi på väg, systrar och mor till Karlskrona för en tjejshopping. Så jag hoppas det blir en dag utan stress och utan sura miner och framförallt, mindre tid för den jävla telefonen!! Det tar så mycket tid och den tar oerhört mycket energi, vilket gör att stämningen blir sämre. Men jag ska njuta av lin shopping och jag hoppas på att jag gör några fynd. :)